ett tag sen.
Uppdateringen är inte den bästa, vad det beror på det vet jag inte riktigt. Kanske för att det händer en hel del, både bra och dåliga saker.
Allt vill man inte skriva här, vet aldrig fall kanske "fel" ögon läser. Den risken är kanske inte så stor men visst finns det en risk ibland...
Vad kan jag nu tänkas att berätta? Att jag mår pissåpannkaka. Att det känns som att för varje dag som går åker jag längre och längre ner. Snart är jag tillbaka där nere igen. Det som många inte vet är att jag kämpar mer än någonsin med maten just nu. Den måste vara kvar i mig och jag måste äta. Jag måste skratta, le och uppträda som att allt är toppen när jag helst utav allt skulle vilja ställa mig rakt uppochner och bara skrika.
Bara få ur mig allt som finns där inne, bakom masken, bakom min fasad. Ibland kan jag känna för att sprätta upp mig själv. Tabort allt det där som gör så förbannat ont. Det som skrämmer mig mest är att det där "ibland" blir allt mer ofta, och tanken uppkommer flera gånger per dag :/
Det komiska i det hela, är att inget vet. Ingen ser. Jag har lärt mig att dölja det så väl. Jag ska uppträda som stark. Som att allt är toppen. Det är mitt mål.
Allt vill man inte skriva här, vet aldrig fall kanske "fel" ögon läser. Den risken är kanske inte så stor men visst finns det en risk ibland...
Vad kan jag nu tänkas att berätta? Att jag mår pissåpannkaka. Att det känns som att för varje dag som går åker jag längre och längre ner. Snart är jag tillbaka där nere igen. Det som många inte vet är att jag kämpar mer än någonsin med maten just nu. Den måste vara kvar i mig och jag måste äta. Jag måste skratta, le och uppträda som att allt är toppen när jag helst utav allt skulle vilja ställa mig rakt uppochner och bara skrika.
Bara få ur mig allt som finns där inne, bakom masken, bakom min fasad. Ibland kan jag känna för att sprätta upp mig själv. Tabort allt det där som gör så förbannat ont. Det som skrämmer mig mest är att det där "ibland" blir allt mer ofta, och tanken uppkommer flera gånger per dag :/
Det komiska i det hela, är att inget vet. Ingen ser. Jag har lärt mig att dölja det så väl. Jag ska uppträda som stark. Som att allt är toppen. Det är mitt mål.
Kommentarer
Postat av: sandra
jag finns här gumman! glöm inte det.
Postat av: Anonym
Men älskade hjärtat du behöver inte uppträda perfekt, du är som alla andra med dalar och toppar. Jag hoppas du vet att du kan komma till mig och prata om vad som helst när du vill ! ja finns ju här tillgänglig nästan hela tiden iaf hehe :D älskar dig, och hoppas din dag vart braa.
Trackback
